Fortfarande Januari.
Onsdag var det här. Lätt besviken faktiskt. Insåg det vid tre tiden. Hur lång kan en vecka vara? Sju dagar sägs det. Det känns ungefär som att jag jobbar sju dagar och är ledig en kvart. Förstår inte hur det går ihop? Tid och sånt alltså. Tycker det borde vara fredag imorgon men kalendern tyckte annorlunda.
Himla typiskt när det är så.
Nu skall det sovas i vilket fall som. Ett steg närmare fredag.
Trä
Helgens terapiarbete, tänkte jag skriva. Och nu skrev jag det. Lite mycket som tyder på att jag är något slags psycho på två dagar med tanke på förra inlägget. Men vad tusan. Jag gjorde två trälådor till hyllor. Egentligen inte märkärdigare än så. Det är när jag benämner allt som terapi som det blir märkvärdigt.
Alla miljontals teburkar jag hamstrat på mig under åren är iallafall exceptionellt nöjda över att få lite mer utrymme att trängas på. Och jag med.
Och så var det med den saken.
KBT, någon?
Jag och Google alltså. Can't live with or without it. Hela lördagnatten googlade jag. Jag menar verkligen hela. Det börjar alltid på samma sätt - jag får någon katastrofstänksattack och tänker att en snabbtitt skadar väll aldrig..?
Jo, mina kära vänner. En snabbtitt skadar. Alltid. Det finns inga undantag.
Det kliar så förbannat mycket på min rygg. Så där så att jag tappar fattningen. Vad det beror på? Med absolut största sannolikhet beror det på att jag är kruttorr och typ ömsar skinn. Det är jättefräscht.
Men. Det kan även vara så att jag har loppor, skabb eller vägglöss. Och för att fastställa att jag då inte har något av följande måste jag googla upp samtliga symptom, spår och andra ledtrådar på ohyra. Det är otäcka grejer man får upp ska jag tala om. Kliade det innan så kliar det ju definitivt när man googlar bilder på människoätande kryp av alla dess slag.
Jag hade inga kroppsliga symptom eller spår av något på mig. Då kan man ju bara gilla läget och ge sig..?
Nej. Det kan man inte. För då återstår en grundlig utstudering av självaste sovplatsen. På med ficklampan för här skall det djupgrävas och luskammas. Lakan, madrasser, kuddar och täcken, sängstomme, golv, lister och tak.
För jag kanske är ett unikt fall som inte får några kroppsliga spår..?
Det fanns inga spår. Men jag ger mig icket! Aldrig. Om jag nu i framtiden skulle råka ut för en vildsint liten loppa kan det ju vara värt att känna till hur man går till väga om man ja, får tyfus av den. Och då tog jag reda på det och kände ett visst lugn.
Och sen kunde jag inse att klockan var fyra på morgonen och att eventuella löss är mitt minsta problem.
Verkligen.
Och nu kanske ni undrar varför i hela fridens namn berättar hon det här?
Jo hörrni! Dels för att jag var uppe hela natten och har lite svårt att sova nu. Såklart. Och dels för att när jag återberättar sånna här "extrema trauman" så hör jag ju hur sjukt dryg jag är.
Och kanske, kanske, kanske jag har vett nog att ögna igenom det här innan jag bara ska snabbgoogla något onödigt nästa gång.
Kanske, kanske, kanske testar jag att smörja in ryggen först iallafall.
Hare!
Nej men hej!
Idag är jag ledig. Det är kallt ute och jag stannar inne med tofflorna på och äter ananas. Känner mig lite sliten av oklar anledning. Det var liksom ingen jobbig helg men det var tidiga mornar, sena kvällar och många kalas. Sliter på krafterna att äta kakor minsann! Och så är det ju rätt okej att vara ledig och bara göra noll vettiga saker ändå. Enligt mig iallafall. Borde i vanlig ordning göra mat. Ananas är fantastiskt men något aningens matigare vore trevligt ändå känner jag.
Och här är då jag. Utan ögonbryn dagen till ära.
Nya årets första vecka
Nytt år. Vad trevligt. Hittils har jag blödit näsblod lite mer än normalt samt duschat med underkläder på lite fler gånger än normalt. Vet inte om det någonsin är normalt. Det är ingenting jag planerar. Det ba sker. Och jag blir lika less på mig själv varje gång det sker. Senast var igår kväll. Det är samma känsla som när man hade klädsim i skolan. Varför har man ens klädsim? Jag hatar att ha blöta kläder slimmade längs kroppen. Det är äckligt.
Ja.. Jag har även ritat lite fler djur i skjorta än jag normalt sätt gör i år.
Och ja, det var väll det!
Nu ligger jag i sängen och överväger att kliva upp som en normal människa gör en tisdag. Vaknade egentligen nio och tänkte gött, dags att kliva upp! Men nej. Vem försöker du lura? Viskade John Blund i örat på mig strax innan jag däckade tre timmar till. Jag kommer aldrig passa in i samhället...
I en perfekt värld borde den allmänna "starttiden" för allt vara 12.00.
Inte 08.00. Står det en nolla före den aktuella tiden så är det natt. Det är bara så.
