Elin heter jag

Det känns som att jag bara väntar. Vilket jag gör. Elva dagar. Nio pass. Snart sker det! S to the Emester. Jag tror det beror lite på att det inte är så där vansinnigt länge kvar nu som gör att jag bara vill påbörja det hela nu! Och eftersom att jag är jag känner jag mig naturligtvis stressad över att min semester snart är slut, haha. Men men! Jag ska jobba två veckor till och sen får den ågrenen ta över rodret.

 

Det blir nog bra det!

Nu ska jag borsta håret. Idag skall det kapas. Det var ju bara ett år sedan sist. Om inte mer. 

Det blir nog också bra!

 

Herrå!

Jag hade fantastiskt trevligt igår måste jag säga! Vi åt på Guitars och jag slickade rent tallriken i vanlig ordning. Jag äter aldrig ute och har inte riktigt lärt mig det där med att äta långsamt. Jag svullar snabbt och effektivt! Nåväl. Sen gick vi vidare till tc, olles och slutligen båten. Det var lite kyligt men det gick bara fint ändå! Jag får tacka damerna ovan för en fabulös afton, jag är då helnöjd!

Det är så märkligt. Varje gång jag är ledig vaknar jag med huvudvärk. Om jag är ledig två dagar så är det den första dagen. Varje gång! Det är en sån där som aldrig riktigt går över heller. Det är så märkligt för jag har inte huvudvärk annars. Inte sjuk. Ingenting. 

 

Sover jag för hårt? Blir jag jobbarbakis? Jobbabstinens? Vad är grejen?

Om någon fattar något eller vet hur man blir av med det här så vänligen meddela den hemligheten till mig.

Vore väldigt uppskattat.

 

Nåväl. Ikväll ska jag dränka mina sorger i mat och en liten pilsner eller två.

Kan tänkas bli en söndagshuvudvärk på det här också. Blir fint det när jag lix håller på!

 

Tack å hej.

Midsommar. En anka. En katt. En hund. En melon.
Det var juni det i det stora hela.

Dagens kollaps: Jobba i dödsvärme. 

Dagens mantra: Oktober, november, december, januari, februari, mars, april.

 

Det blev då minsann tvärsommar med 30 grader och en icket välmående ac. Jag har väntat och längtat efter sommaren. Så hände det plötsligt och det enda jag velat göra är att lägga mig ner och grina. På riktigt. Det är så vidrigt. Det är ju aldrig toppen att jobba när det är superväder och jag vet att jag kommer vänja mig vid värmen snart. För så brukar det vara och då blir det inte fullt lika påfrestande. Men jag är inte där än. Och det är oerhört jobbigt.

 

Men för att återupprepa mantrat. Oktober-april, och egentligen halva maj är ingen dunderhit. Då är det här bättre. Ännu bättre när jag vant mig. Så är det med det. Imorgon är det lördag och då är jag ledig. Det blir topp!

 

Dagens nu: trycka i mig 802 gram melon.

 

Hade!