Elin heter jag

Jag har tagit steget och investerat i en dator som inte flåsar och har dödsångest. Som väger under fem kilo. Som är finast i världen. Troligtvis sammarbetsvillig. Vi får se. Vi är i lära-känna stadiet än så länge.

Den kostade en och annan guldtia. Och minns jag inte helt galet så köpte jag en ny mobil för inte länge sen.
Den gamla havererade dock, så det var tillåtet.

Men för säkerhets skull har jag gömt mitt kontokort. Just in case. Så jag inte får för mig att jag är värsta lyxliraren helt plötsligt. Risken är nästan obefintlig men man vet aldrig.

Nepp. Nu ska jag iväg och se om Henke kan slita sig från klipperiet och hänga med mig istället.
Vore ju inte jättetråkigt.

/Isolerad datanörd 22.