Elin heter jag

En blogg om ingenting

Är du helt hundra på det?

Min moder och senare även min broder kom på en visit idag. Trevligt. Mamma lät meddela att hon inte har någon expertis på området, men, "när den ser ut så här så är den död". Blomman kommer alltså inte återuppstå. Jag fick den av henne i somras. Jag vill även minnas att hon tog en kvist av den redan då för vattenplantering eller något, "innan det är försent".

Jag har ingenting som ens liknar grönt på mina fingrar. Palmer och kaktusar kan jag hantera iallafall. Dom behöver vattnas lika ofta som jag kommer ihåg att vattna dom. Vi möts på halva vägen kan man säga. 

 

Vet inte vad man ska säga mer om den saken än att jag kan stryka florist från listan över framtida karriärer.

Känns faktiskt helt okej. 

 

Godnatt!

Jag har "råkat ut" för samma problem då inte jag heller har gröna fingrar. Eller kanske snarare obefintligt intresse för växtlighet som inte växer i naturen. Det var just samma situation där jag fått två blommor av min mamma när hon var på besök en sommar. För "säkerhets skull" fick jag även en plastblomma som åtminstone skulle kunna överleva. I början vattnade jag den rätt ofta men det blev allt mer sällan och under vintern fick de klara sig helt utan då de ändå såg rätt döda ut. De blev också fullständigt "dödförklarade" av en florist som tragiskt bevittnade min hopplösa behandling. Men jag såg lite liv i blommorna och kunde inte låta bli att försöka, åtminstone för att trotsa floristens negativa inställning. Så jag började vattna och plockade bort allt torrt. Och innan min mamma kom på besök igen sommaren efter så var de helt gröna och fina igen. Så finns söder bara lite kärlek så finns det hopp! :-)
(Nu är de dock lika vissna igen och tom jag tvivlar på ett nytt återupplivningsförsök)

Dumma telefon! Det skulle ju stå "finns det..." Inte "söder"! :-/