Hyponeurokostiska diafragmakontravibrationer

Jag har hicka. Igen. Som vanligt. Som alltid. Det gör mig så irriterad så jag inte vet vars jag ska ta vägen. Det räcker med att jag dricker ett glas kallt vatten så är det igång. Eller typ råkar svälja lite tokigt. Eller ba blinka.
Överkänslig - svar ja. 
 
Hur som haver så har sommaren kommit tillbaka till mitt rike igen. Ja, jag tjatar om väder och vind. Jag är ju svennebanan! Då får man.
Det var visst fint igår också, men det tog då inte jag del av if i say som så. Det var ju någon som var lite mör sedan lördagens personalfest. Så kan det gå! Men innan dess så var det kul minsann! 
 
Jag är ingen utmärkt telefonfotograf. Och min telefon är ingen utmärkt sammarbetspartner. Men här har vi en bild. Som man kan säga är blurrad för de som eventuellt är internetskygga. Ostadig på handen och svåridentifierade människor.
Men man fattar ju grejen.
Munter stämning alltså.
Det är det som är grejen.
 
Herrå!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0