Elin heter jag

Jag har ju givetvis blivit sjuk. Så pass att jag inatt faktiskt trodde jag skulle dö. Jag kom över det dock och har överlevt ännu en dag med vad jag väljer att kalla för "turkiska sjukan". Troligtvis är det dock så pass simpelt som att jag smittats på flyget hem, sådär internationellt. Känslig av klimatomställningen, sömnbrist och att andas samma luft som tusen barnfamiljer. Och ja, jag lever i tron om att barn är det smittsammaste vi har på vår jord. Kort därefter kommer jag.

 

Jag får ju inte googla sjukdomar, men imorse var jag desperat. "Huvudet-exploderar-när-jag-rör-mig-?-!"
Hjärnblödning stod som svar. Jag inser dock nu att sådant inte är fallet. Känns skönt på något vis.

Imorgon hade jag nämligen tänkt bli frisk igen så jag kan återgå till ett normalt liv på fredag. Min ekonomi täcker inte riktigt en veckas semester plus fem sjukdagar i samma månad. Så enkelt var det med den saken. Frustrerande är det. Att vara sjuk alltså.
Men vad ska man göra.

 

Nattinatti
/vraket