Elin heter jag

 

Kärt återseende! Känner mig extremt tillgänglig och sjukligt stressad när den försvinner ur mitt synfält. Ordningen är återställd.

 

Idag gick vi ut och gick. Sony och jag. Det var perfekt promenadväder. Inte för varmt, inte för kallt och sån där växlande molnighet. Övervägde att inte ta jacka, men det gjorde jag. Och det var tur! Tio minuter bort trillade himlen ner och träden vek sig. Det blåste så det blev svårt att andas, om någon annan upplevt det problemet eller om det är jag som har klena lungor vet jag inte. Men det blir så när vinden tar i rejält. Vad fasen hände? Vi pinnade hem igen och nu lyser solen och det är typ vindstilla. Va? Jag är asblöt och fryser.

Schysst vädret. Verkligen.