Elin heter jag

Jag har jobbat sex dagar den här veckan och just nu är det det enda jag känner. Jag har haft längre veckor, sånna där som aldrig tog slut. Backar vi bandet några år så var jag ledig två-tre dagar i månaden som standard. Jag var dessutom ute och yrade på helgerna, sov lite mindre, åt lite mindre och levde helt enkelt en aning hårdare. Jag var förvisso sinnessjukt sliten men jag hade ändå någon slags energi kvar, nästan alltid.

 

Och nu då? 

Det är ju då inte mycket energi vi pratar om, if i say som så. Jag är inte lika outhärdligt trött-trött som jag var förut, exakt hela tiden. När jag somnade så fort jag satte mig ner. Knaprar järntabletter för glatta livet numera och det visade sig vara botemedlet. Det tackar vi för. Nu är jag bara sådär utmattad, kan-inte-riktigt-fokusera-trött. Men det är ju som sagt för att jag har jobbat. Helg i synnerhet. Då blir man trött. Det bara är så!

Och jag är glad att det är över. Och jag vet att den här typen av trötthet faktiskt går över också. Och det är bra!

 

Imorgon är jag ledig. Det är jag också glad över.

 

På tal om energi och sånt. Tyckte han va lite skoj!