Elin heter jag

 

Sommar på min ballis. Varmt har det varit minsann! Och tanta herself har fått två soliga dagar på sitt bleka skinn. Man tackar! Bränt smalbenet för andra gången i mitt liv. Jominsann. Så kan det gå! Mina smalben är annars alltid så himla onaturligt resistenta mot både brännskador och färg. Transparenta liksom. Men röd färg är ju ändå färg. 

 

Idag har jag haft snooze-party i solstolen. Jag gillar läget fullt ut kan man säga. D-vitaminschockat kroppen. Det kan ju tänkas behövas ändå. Imorgon ska jag flyga vidare och hoppas på någon slags sol söderöver. Det blir kul det! Jag är alltid nervös för att det ska vara ett propellerplan som står och väntar på mig på flygplatsen. Och för att det ska trilla ner då, givetvis. Men det ska nog gå bra.

 

Hare!

Hujedamig sån värme vi har fått helt plötsligt. Det är ju fantastiskt. Nackdelen med det hela kan jag väll kanske känna är att det blir så väldigt varmt, överallt. Jag hänger inte ens i en bastu utan innuti själva bastuaggregatet sånna här dagar. Nåväl. Bättre än tio plus och snålblåst, alla gånger.

 

Nu sitter jag hemma i mitt fort. Soffan, alltså. Jag väntar på att fjorton liter resorb ska brusa färdigt i sitt glas. Vätskedepåerna i den här kroppen skall fyllas med konstens alla medel. Puckeln är tom, kan man säga. 

 

Och imorgon är det fredag. Äntligen fredag. Som jag har längtat! Fredagsmyset lär bli kraftigt överdrivet. Alternativt så går ögonlocken ihop av sig själv 21.30. Spännande. Det blir kalas hur som!

 

Hare!

 

Inatt hade jag för ovanlighetens skull problem med att sova. Av en given anledning den här gången. Obehagskänslor och vad man skulle kunna kalla för medlidande. På natten när det är mörkt är mitt huvud väldigt aktivt. Men det är hemskt sorgligt. Och hemskt nära. Idag flyttades det ännu närmre. Väldigt nära. Väldigt obehagligt. 

 

Hur som haver så hade jag bestämt möte och färdsällskap denna arla morgon med Anja. Vi skulle ju liksom till samma plats och jag är för närvarande ett höns som inte vill färdas ensam genom stadens tomma gator.

Det sista jag tänkte imorse när jag kollade på klockan var "nu måste jag nog gå upp". Händelsen därefter var upprepade knackningar på dörren. Det var Anja det. Som den morgonpigga solstrålen jag själv är så hade jag tydligen tagit mig friheten till en liten snoozning kan man säga.

 

Jag är tacksam över väckningsinsatsen iallafall! Jag vaknar ju tydligen inte av ringsignalen på telefonen längre, så hade det inte varit någon "morgonsamling"med i planeringen så hade jag nog kunnat sova hur länge som helst. Otroligt opraktiskt. Nu löste det sig ganska smärtfritt med sån där tur i oturen. Pants on och tandborsten ner i väskan - slutet gott.

 

I övrigt har jag ägnat helgen åt att jobba och äta. Det sistnämnda som en häst.

Det förstnämnda ska jag göra en vecka till. Sen får jag schemester. Känns helt ok.

 

Godnatt.

Idag tänkte jag att vi skulle prata om toaletter. Rättare sagt; toalettvatten.

Kan man dricka det utan att få några mystiska symptom? Det känns nämligen som att ta sig en slurk ur toaletten kan vara det sunkigaste man isåfall gör i sitt liv. Lite så tänker jag iallafall. Men så fick jag höra att det vattnet är rent. Samma som i kranen. Det har jag aldrig tänkt på. Jag har faktiskt inte tänkt på det här så mycket alls tidigare. Men om det är samma vatten som i kranen så har jag en till tankenöt!

Är inte det då ett sjukt slöseri med dricksvatten? Tänk så många människor som inte har rent vatten och så kissar vi i vårat. Tänk så många människor som går på toaletten varje dag liksom. 

 

 

Bara för att klargöra så överväger jag inte att spola fram ett glas toalettvatten och klunka i mig, jag är bara nyfiken. Är det samma vatten som i kranen?

 

Tacksam för svar!

/Elin, 23 jordsnurr

Igår kom jag hem och kunde inte sova. Jag var pigg som en spigg och det var kallt. Jag fick nästan upp temperaturen när jag blev kissnödig. Upp på benen och ner i sängen igen. Fryser som en hund. Hämtar en filt. Fryser ihjäl. Klockan är halv fyra och inte sover Elin inte. Nej, nej. Brevbäraren kommer. Jag är vaken. Grannarna ska iväg med något flyg tycker jag mig höra. Tanten i sällskapet är stressad, gubben är lugn. Elin är vaken. Klockan närmar sig fem. Funderar på att kliva upp. Nej, nej. Här skall sovas. Fast om jag somnar nu kommer jag sova till tre. Minst. Det är inte så bra. Ställer klockan. Somna nu då. Igår helst. Nej, nej. Jag är vaken.

 

Sen somnade jag ju på något vänster. Samtidigt som samhället långsamt började kicka igång för en ny dag. That's how i roll. Men oj så trött jag varit idag. Mamma kom med fika. Sockerkick upp, sockerkick ner. Åt älgtacos hos Foppa sen tänkte jag att nu går jag hem och lägger mig. På soffan, givetvis. Nu har jag legat i koma. Gick upp och hämtade vatten för en stund sen och kände att jag är nog rätt pigg ändå!

 

Ska vi säga favorit i repris?

Det känns lovande med en kort dag imorgon iallafall. Alltid något!

 

Hare!

Ingen är ju tröttare än mig idag. Det är inte ens diskuterbart. Okej någon stackare finns det väll säkert men det tänker jag förbise. Det gör rent ont, mina vänner. Sova ska jag göra snart. Eller så är det som det sägs att vila det får man göra i graven! Tänker dock inte ta några onödiga risker utan bädda ner mig själv i sällskap av någon sjukt otroligt asbra serie. Och ja, helt enkelt se på den tills ögonlocken faller ihop. Frågor på det?

 

Dock misstänker jag att jag i vanligt ordning kommer kvickna till igen om jag bara får reloada och tomtänka ett tag. Och så kommer jag säkert inte kunna somna. Bara för att det är det enda jag har velat göra sen jag klev upp imorse. Jag kan vara lite skojig på det viset förstår ni. Ett sånt där practical joke ni vet. Av mig själv, mot mig själv. Men det kan ju bli kul det med! Minst sagt.

 

Nåväl.

Hare!

Världens bästa helg med världens bästa team är nu över. För mig slutade den vara sådär världsbäst redan imorse.

Magkramp, magkramp, magkramp. Nä. Det går nog över.

Illamående, illamående, illamående. Nä, jag är nog bara hungrig.

Äta gurka, äta gurka, äta gurka. Nä. Snabb retur på gurkan.

 

Få hjälp med att inse att jag inte kan vara kvar, även om huvudet tycker sig vara rätt så med i gamet.

Cykla hem, cykla hem, cykla hem. Lägga en pizza vid kyrkan.

Ser att en gräsklippargubbe tittar på mig.

Skäms, skäms, skäms. Intalar mig att nöden inte har någon lag.

Cykla vidare, cykla vidare, cykla vidare.

Home at last för kvalitetstid med toaletten.

Nu har det nog gett med sig. Hoppas jag.

 

Världens bästa avslutning. På världens bästa vecka.

Antingen har jag ätit något olämpligt. Eller så har jag råkat mig på en sån där magsjuka.

Inget av ovanstående känns särskilt orimligt. Men humöret är i behåll iallafall.

Finns det liv, finns det hopp!

 

För under världens bästa helg måste alla vara glada!

Oavsett vad.

Och bortsätt från dagens tråkigheter så har det varit en bra helg. Faktiskt!

Imorgon är det bra igen.

 

Herrå!

Jag har hicka. Igen. Som vanligt. Som alltid. Det gör mig så irriterad så jag inte vet vars jag ska ta vägen. Det räcker med att jag dricker ett glas kallt vatten så är det igång. Eller typ råkar svälja lite tokigt. Eller ba blinka.

Överkänslig - svar ja. 

 

Hur som haver så har sommaren kommit tillbaka till mitt rike igen. Ja, jag tjatar om väder och vind. Jag är ju svennebanan! Då får man.

Det var visst fint igår också, men det tog då inte jag del av if i say som så. Det var ju någon som var lite mör sedan lördagens personalfest. Så kan det gå! Men innan dess så var det kul minsann! 

 

Jag är ingen utmärkt telefonfotograf. Och min telefon är ingen utmärkt sammarbetspartner. Men här har vi en bild. Som man kan säga är blurrad för de som eventuellt är internetskygga. Ostadig på handen och svåridentifierade människor.

Men man fattar ju grejen.

Munter stämning alltså.

Det är det som är grejen.