Elin heter jag

Semester. Det jag gör är tydligen att måla möbler på dagarna och kvälla på båtar. Sjöbris i måndags. Båten-Båten igår. Stolarna får färg på dagen. Ingenting annat blir gjort. Dammsugning exempelvis.

Lite så går det tydligen till. Det här med semester.

Kul grej på Sjöbris i måndags förresten. Hanna går och beställer i baren. Två räkmackor och en "Sommarkanna". Hon på andra sidan baren frågar "hur många glas vill du ha till kannan?". Hanna missförstår frågan och säger nej men det blir bra sådär! Typ ungefär som att hon beställde den till sig själv och tänkte dricka direkt ur. Två räkmackor och en kanna borde jag klara mig på ikväll...

 Ja alltså.. Det var kul. Man kanske behövde vara på plats. Oklart.

Håller på att måla om mina sönderflagnade vita utemöbler. Det tar hemskt lång tid. Hade tänkt mig två färger till men minsta burken som gick att blanda till var på nästan en liter. Kändes lite maffigt att ha fyra liter färg för ett litet bord och två stolar. Så det fick bli två. Rosa och turkost. Inga konstigheter där. Allt här är rosa och turkost. Fick fel nyans på rosafärgen upptäckte jag när jag kom hem. Men det funkar ändå beslöt jag mig för. Absolut trevligare än vitt om ni skulle fråga mig.

Klockan är sju och min termometer visar upp 30 tvärsäkra grader. Händer det ens? Här? Vars är vi? Vad håller vi på med? Min metod är att tänka några månader bakåt i tiden. Och alltså ja, jag föredrar det här framför det där. Alla gånger. Sju dagar i veckan. Alla veckor. Förutsatt att jag slipper jobba i hettan, haha. Men nu har jag helg. Och vad jag är lättad över det. Helt jävla slutkörd, men glad och lättad.

Tror nämligen jag hinner bli människa igen på två dagar. Har höga förhoppningar på det! Just för kvällen verkar det vara kört dock. Helt tokkört haha.

Men imorgon säger jag bara. 

Imorgon.

Jävlar vad jag inte ska hacka tomater imorgon.

Hur fab som helst.

Dricker cola på läkarordination. Jag tog inte klass 2 varningen på allvar och man kan tydligen dö av värmeslag. Inte så många i min ålder som gör det förvisso men man kan! Chips och cola sa hon. Är ju inte stormförtjust i chips, strips däremot är jag lite väl förtjust i. Och att få tag på strips är sällan ett problem för sånna som mig. Sanslöst vilken tur jag har alltså. Fett, salt och socker i förebyggande syfte. Gårdagen var ju ganska vidrig så jag gör ogärna om det. If i say som så. Får väll bli en tjockis istället. Svårt att bestämma vilket jag föredrar.

 

Nej alltså det är så galet varmt. Galet varmt. Det får gärna vara varmt och soligt men som sagt - det är så galet jobbigt att jobba i den här galna värmen. Man blir ju helt slut femtio gånger så snabbt. Galet. Men nu är det bara imorgon kvar och sen är jag ledig två dagar. Galet så skönt det ska bli då! Känner mig något mör.

 

Sen är det en vecka kvar. Fem ynka arbetspass. Visserligen fördelat så att jag jobbar fram till söndag - givetvis. Men ändock! Längtar lite lätt.

Vet ni vad? Idag är det sjutton dagar kvar. Etta-sjua. 17. Sen får jag semester. 13 arbetspass kvar. Etta-trea.

Det börjar närma sig! Tacka fan för det säger jag. Imorgon går startskottet för dag 1 av 8 i sträck. Och sen är det ju bara fem kvar. FINT. Kommer gå fort! Förhoppningsvis.

 

Och ja, appropå ingenting. Här är min tillfälliga sambo. Sandras kisse. Hon är fin hon! 

 

Jag skulle kunna skriva en bok om hur mycket jag älskar solen alltså. Och hur mycket jag ogillar vintern. Jag är aningens personlighetsklyvd. Vinterdeppad och sommarpeppad. Ingen gillar ju vinterversionen direkt. Allra minst jag. Det är faktiskt jobbigt att vara så låg under så lång tid. HUVVA. Får obehagskänslor bara jag tänker på det! Känner mig lite som Niclas Wahlgren i den där vitae pro reklamen. Fast det är sommar som funkar för mig. Ja, gud vad jag jämför mig med videoklipp nu för tiden haha. Men det är väll så det sägs - ett youtubeklipp säger mer än tusen ord? Eller? Nåväl, nåväl. Det funkar för mig.

 

 

I helgen har jag stekt mig till en bränd hårbotten. Hur fan är det tänkt att man inte ska bränna hårbotten? Jag gör det v-a-r-j-e år. Längst fram i pannan. Som en röd liten keps. Sjukt snyggt. Hängde med Jessica och Miranda till beachen idag och bättrade på kepsbrännan. Gick ba fint. Det roligaste är ju att det är som att man har extremt mycket mjäll när det flagnar sen. Sjukt hett.

 

Blala.

 

Peace out.

 

Nu har jag jobbat non-stop sen mitten på förra veckan. En miljard dagar i bastuvärme och en allt mer efterbliven hjärna. De sista dagarna har jag känt mig ungefär som hamstern i filmen ovan, han som bara slungas runt-runt-runt. Lite sådär att man inte riktigt vet vad man håller på med - men man gör det ändå. Haha.

 

Nu: helg.

Jag: nöjd. 

 

Nu har sommaren kommit och jag vill verkligen att den ska stanna kvar. Det är förbaskat varmt och gött. Lite väl varmt för att jobba kan jag känna. Min hjärna är ur funktion och jag har svårt att bygga meningar. Det blir bara ord liksom. Men klagar absolut inte. Bara konstaterar - det är jävligt varmt. Okej klagar lite på att jobba i värmen. Men den som inte gör det är ju inte fullt frisk. Också ett konstaterande. 

 

I helgen är jag ledig. Jamen jag vet - hur trevligt som helst. Om det inte regnar hela helgen. Då blir jag typ ledsen.

På riktigt. Verkligen.

 

Såatte. Ja.

En dusch på det kanske?

 

Idag var det kalasdag! Alltid trevligt med kalas måste jag säga! Och sen är ju födelsedagsbarnet ganska jätteduktig på att baka! Så där så att det blir fint dessutom. Ingen dum talang. Kanontrevligt. Och vädret har ju varit väldigt trevligt idag också! Vilken trevlig dag kort sagt. Tänk vilken kontrast från igår. Vilken otrevlig dag det var haha.

 

Min mage är lite halvotrevlig och gör rätt ont, för sån blir jag när jag tappar karaktären och äter allt. Men vad tusan. A little party never killed nobody. Så länge det inte sker dagligen. Då dör samtliga i min omgivning också haha. 

Antar att ni tackar för informationen.

 

 

Nu: återgå till solsidan. Säsong två. Det är så fantastiskt trevligt.

Adjöss.

Imorse ringde det någon snubbe och sa hej hej din fläkt fungerar inte som den ska och jag tänkte laga den idag! Det var mer än jag visste kan jag tala om. Och dom har suttit på informationen sen i julas när det låg en lapp på hallgolvet med texten "vi har slutfört arbetet i din lägenhet, vid frågor kontakta blablabla". Det brast någonstans i kommunikationen känner jag. Men det stör mig inte direkt. Är glad att jag har en fungerande ventilation igen. Och tänker samtidigt att det inte är askonstigt att jag varit onaturligt trött ändå. En liten del av det må ju ha samband med ventilationsproblem tycker jag.

 

Det var tur att han ringde och förvarnade mig idag iallafall. Och att han ringde innan jag åkt och jobbat. För det här har varit en ganska jobbig vecka och då kommer magkatarren - version too much och hälsar på! Det låg sånna där folie förpackningar från diverse läkemedel utspritt lite här och där. Tomma vinflaskor uppradade i köket från midsommar bland annat. Som jag tänkt slänga väldigt länge. Och så en kasse med pantburkar i hallen. Som jag tänkt panta väldigt länge. 

 

Hade ju känt mig aningens obekväm om allt det hade legat kvar när en främmande människa kommer på besök. Jag hade på riktigt behövt skriva ett mejl och förklara att jag inte är en tablettmissbrukande alkoholist. Bara en sån som skjuter upp galet jobbiga saker. Som att slänga glasflaskor. Och panta burkar. Och att dom tomma foliekartorna beror på en trippelkur av losec.  

 

Det hade också varit en konstig grej att göra. För han kanske hade fattat det utan ett jag-har-inga-problem mejl. Så då hade jag fått skriva ett mejl till och förklara varför jag skrev mejlet. 

 

Summan av kardemumman: tur att jag han plocka undan. Och skönt att jag äntligen gått och slängt flaskorna.

 

Tack för att ni lyssnade.

Trevlig helg.

Men det hade ju varit lite som att kasta sten i glashus när jag själv står på frysdisken och har ett mentalt breakdown. 

 

En svettig tur på coop senare ville jag klättra upp på en ölback inne på systemet och ropa något liknande. Alternativt sätta mig i ett hörn med huvudet i knäet, händerna för öronen och rabbla mantran för mig själv.

Men det gjorde jag inte. För jag är hyffsat normal. 

 

/livscoachen

 

Kärt återseende! Känner mig extremt tillgänglig och sjukligt stressad när den försvinner ur mitt synfält. Ordningen är återställd.

 

Idag gick vi ut och gick. Sony och jag. Det var perfekt promenadväder. Inte för varmt, inte för kallt och sån där växlande molnighet. Övervägde att inte ta jacka, men det gjorde jag. Och det var tur! Tio minuter bort trillade himlen ner och träden vek sig. Det blåste så det blev svårt att andas, om någon annan upplevt det problemet eller om det är jag som har klena lungor vet jag inte. Men det blir så när vinden tar i rejält. Vad fasen hände? Vi pinnade hem igen och nu lyser solen och det är typ vindstilla. Va? Jag är asblöt och fryser.

Schysst vädret. Verkligen.

 

I åtta hela dagar har det varit jag och två små-små kort. Du fattas oss, kära Sony. Vissa stunder är det faktiskt ganska skönt att inte alltid vara tillgänglig. Samtidigt ganska oskönt att aldrig vara tillgänglig. Typ om jag försover mig. Jag kan ju utan problem sova i 12 timmar om jag haft ett par tunga dagar. Det är en lite stressande tanke. Minst sagt. 

Samt att det är sjukt tråkigt att typ gå ut och gå ensam. Utan musik.

Fågelsång har aldrig varit min grej.  

 

Jaja. Imorgon är jag med säkerhet ledig iallafall. Alltid något!

Herrå!

Den här långhelgen slog helt fel alltså. Typ dubbla lördagar och ändå en söndag kvar innan den är förbi. Vad. Fan. Mina öron är så trötta att dom gör ont? Inte långhelgen i sigs fel men jag har väldigt sällan ont i öronen måste jag erkänna. Det känns lite som att jag suttit i ett flygplan som lyft i åtta timmar. Men men! Det går ju bra det också! Varför inte liksom.

 

Och nu till det jobbigaste som kunde hända ikväll - jag är hungrig. Bryta ihop eller bita ihop? Tror jag ska fundera vidare på den ett tag. Inga förhastade beslut här inte!

Sommar, sommar, sommar. Det bästa jag vet. Jag har premiärbränt bröstkorgen. Igår egentligen. Och bara lite. Känns bra. Något som också känns otroligt bra är att personen framför oss i kön idag upprepade gånger sa sitt efternamn till kassakillen. Bokstaverade det. Och hette Kamel. Vilket fantastiskt efternamn! Jag ville så extremt mycket att han skulle fråga Albin och att han skulle svara att han hette Dromedahr. Med ett stumt H. Men det gjorde han inte. Lika upplyftande situation ändå. Jag älskar kameler. Speciellt dödsseriösa sådanna som bokstaverar sina namn. 

 

I övrigt har dagen bestått av griljering av mig själv, verkligen för mycket kinamat och klädtvättning för hand.

Ska jag leva på stenåldern utan telefon och allt så kan jag ju lika gärna gå hela vägen tänkte jag. Plus att alla tydligen vill tvätta när jag är ledig. Vad är grejen med det?

 

Peace out!

 

I september blir min tand helt klar men det gör inget för jag får tugga som vanligt igen. Yes! Får dock inte öppna kapsyler med tanden sa tandläkarn. Attans. Får försöka dra ner på det. Känns bra iallafall. I lördags gjorde det så galet ont att jag tänkte att det måste blivit något fel. Låg i sängen och sov exakt hela dagen. True storry. Var även kraftigt deperimerad över min telefons plötsliga bortgång. Eller ja, den lever men den behöver en ny skärm för att kunna användas igen. Touchen är död.

 

Idag har jag bara pytte-pytte lite ont när jag gapar så det är ju bra. Någon telefon har jag dock inte än. Så vill ni ringa mig så går inte det. Inte sms:a heller. Inga snapar och inget Sims. Vet inte vad som känns jobbigast. Eller jo, det gör jag. Den är dyr att fixa. Det känns rätt jobbigt. Tråkigt, rättare sagt. 

 

Men ni kan ju alltid mejla mig om ni vill något brådskande!

Eller skicka brev för mindre akuta ärenden. Med duva.

Som förr i världen. 

 

Hejs.

Torsdag, fredag, lördag eller söndag. Vem vet. Jag känner att det är fredag idag eftersom jag är ledig imorgon, och jag är aldrig ledig på fredagar. Fast jobbmässigt skulle det kunnat vara en söndag. I mitt hus låter det som en lördag. Enligt kalendern är det torsdag. Lurig dag idag för en konstant dagvill person. Imorgon ska jag till tandläkaren och dom sa jag skulle räkna med att vara där ett tag. Hoppas det betyder att det blir klart. Helt klart. Jag tjatar om tandis men snälla någon. Mitt liv kretsar (typ) runt att tugga långsamt på vänster sida. Inga hårda kakor. Kakmonstrets liv är utan mening. Knäckehäxan gråter blod. 

 

Och hoppas det inte gör lika ont som sist. Men det borde det inte göra. Jaja, morgondagens problem. 

Nu är det läggdags. Mina ögon vill inte vara med längre. 

 

Peace out.

Oj vad det har varit mycket av ingenting egentligen. Jobb, sommarväder, pissväder, morsdag och annat sånt där som drar av dyrbar bloggtid. Hemskheter. Idag var en lång dag men ändå inte lika jobbig som igår. Då höll jag tamefan på att dö av sömnighet. Knepigt. Imorgon är det en ny lång dag. Sen borde jag städa som vanligt. På fredag är det tandläkardagen. Jag längtar, är nervös och vill inte egentligen. Sen är jag ledig. Fint väder välkomnas. John Blund också. 

 

Tack.