Elin heter jag

Söndag var det här. Jag kan inte sluta vara trött idag. Skulle ljuga om jag sa att jag inte snoozat mig igenom hela dagen. För det har jag verkligen gjort. Kan typ inte vara vaken haha. Nåja, nåja. Igår firade vi Engan och det var kul! Jag sjunger på tok för mycket och min röst är bananas. Men det går bra det med. Inte direkt som att jag använt den till något viktigt idag!

 

Om någon sett min hjärna så vänligen kontakta mig. Saknar den lite.

Jag brukar sällan ha problem med att prata. Det har jag nu. Alltså jag har inga ord. Jag har ingenting att tillägga. Jag kan inte formulera mig. Jag kan inte koncentrera mig. Och när jag pratar har det vid iallafall åtta av tio fall blivit något helt annat än jag föreställt mig. Och jag påbörjar en mening och avslutar den i ett helt annat ämne. Eller så avslutar jag inte meningen alls för att jag har glömt vad jag pratar om. Alltså verkligen fett jäkla disträ.

 

Och jag har briljerat med matematisk frånvaro, bett om saker utan att nämna vad, frågat om saker utan att ställa frågan, städat i minst tjugo minuter med ett värdelöst men väldoftande "rengöringsmeddel" som visade sig vara just doftmedel. Promenerat halva vägen hem och insett att jag körde bil på vägen dit.

 

 

And so on. Och jag blir så irriterad på mig själv när det blir så här. Jag anstränger mig mitt hårdaste för att vara med i gamet men min hjärna har tydligen kastat in handduken för länge sen! Skandalöst och störigt. 

Den här helgen tar nog alla pris i mental frånvaro iallafall! Alltid något.

Jag hoppas att det släpper lite tills imorgon, vore inte helt dumt.

 

Godnatt.

 

Jag har ett takfönster som läcker. Jättepraktiskt. Idag kom det iallafall en snubbe och tittade på saken och jag tog givetvis tillfället i akt att visa honom runt en sväng. Jag har nämligen cirka en miljon grejer på min felanmälningslista som jag ja, samlar mod till att felanmäla. Jag tyckte det var himla trevligt att han kom när jag var hemma. Osäker på om han kände samma sak.

 

 

Ja. Lite dryg är jag men det gick på typ tio minuter allt som allt så.. ja. Bara lite dryg. Gissningsvis tar det mer än tio minuter att åtgärda saker och ting men ja. 

 

Känns bra iallafall.

När man jobbar några dagar, och är ledig en dag innan man jobbar några dagar till, och man råkar jobba den där lediga dagen som skiljer "två veckor åt" - då blir veckan lång. Den tar liksom aldrig slut. Men imorgon är det fredag. Fredag den trettonde för att vara precis. Känns fint. För sen är jag så väldigt ledig och det känns så väldigt, väldigt trevligt! 

 

Nu kom jag på en annan ytterst trevlig grej med morgondagen. Jag får lön. Att fredag den trettonde på något vis skulle vara förknippat med elände köper jag icket!

Det känns som att det är imorgon det händer liksom! Ungefär som inför milleniumskiftet.. Om inte ännu större.

Är lika taggad som här nedan.

 

Jag och de omtalade moonbootsen behövde förstärkning. Då skaffade vi det. Så kom igen nu då kylan!
KOM IGEN! Jag är så jävla redo nu. Hoppas jag iallafall. Ska börja omfamna vintern, utan att bli vit om foten och lila om tårna (true storry) (bildbevis bifogas ej pga äckligt).

 

Moonboots är för övrigt de varmaste skorna jag ägt, någonsin, dock nååågot osmidiga. Därav förstärkningsbehovet. Och här kommer de nya medlemmarna i min armé! 

 

 

Alltså det enda jag gjort idag är ju att skotta snö känns det som. Det är ju kul! Jag började lättsamt med balkongen. Och fortsatte ut på vägen för att se hur min lilla, lilla kompis klarat snöstormen. Visade sig att den inte syntes ens. På grund av snön dårå.

Så efter att ha skottat fram en liten, liten bil ur en stor, stor snöhög + plogvall modell kraftigare ringde jag min broder och frågade om han möjligen inte behövde en liten, liten bil i det hemska, hemska vädret.

 

Nejnej. För survivorman skulle minsann cykla till jobbet. Nåväl.

 

Men så ringde han för en stund sen och då hade cykellåset gett upp. Jamen då kommer jag dårå!

Ska bara skotta fram rallybilen igen. Något lättare den här gången. Kör iväg. Glider sidledes in i en snödriva. Kanonkul. Men det gick fint. Stod nästan still och tog mig därifrån. Glider vidare och gör det jag ska, kör hemåt. Kör fast i en kurva för där var det minsann djupsnö! Jamen det var ju oväntat - men jag hade ju spaden hehe. Så det gick väl efter lite skottning där med.

 

Och slutgiltigen. Ställa mig och skotta fram en parkeringsplats i 30 minuter. Jag har ju självutnämnt mig till fickparkeringsexpert, men djupsnö kändes som överkurs. Plus att ja, det liksom inte är något terrängfordon jag har att göra med. Alls.

 

Och nu är det en decimeter snö på balkongen igen.

Det är kul med vinter!

 

Onsdag var det här. Lätt besviken faktiskt. Insåg det vid tre tiden. Hur lång kan en vecka vara? Sju dagar sägs det. Det känns ungefär som att jag jobbar sju dagar och är ledig en kvart. Förstår inte hur det går ihop? Tid och sånt alltså. Tycker det borde vara fredag imorgon men kalendern tyckte annorlunda.

Himla typiskt när det är så.

 

Nu skall det sovas i vilket fall som. Ett steg närmare fredag.

 

 

Helgens terapiarbete, tänkte jag skriva. Och nu skrev jag det. Lite mycket som tyder på att jag är något slags psycho på två dagar med tanke på förra inlägget. Men vad tusan. Jag gjorde två trälådor till hyllor. Egentligen inte märkärdigare än så. Det är när jag benämner allt som terapi som det blir märkvärdigt.

 

Alla miljontals teburkar jag hamstrat på mig under åren är iallafall exceptionellt nöjda över att få lite mer utrymme att trängas på. Och jag med.

 

Och så var det med den saken.

Jag och Google alltså. Can't live with or without it. Hela lördagnatten googlade jag. Jag menar verkligen hela. Det börjar alltid på samma sätt - jag får någon katastrofstänksattack och tänker att en snabbtitt skadar väll aldrig..?

 

Jo, mina kära vänner. En snabbtitt skadar. Alltid. Det finns inga undantag. 

 

Det kliar så förbannat mycket på min rygg. Så där så att jag tappar fattningen. Vad det beror på? Med absolut största sannolikhet beror det på att jag är kruttorr och typ ömsar skinn. Det är jättefräscht. 

Men. Det kan även vara så att jag har loppor, skabb eller vägglöss. Och för att fastställa att jag då inte har något av följande måste jag googla upp samtliga symptom, spår och andra ledtrådar på ohyra. Det är otäcka grejer man får upp ska jag tala om. Kliade det innan så kliar det ju definitivt när man googlar bilder på människoätande kryp av alla dess slag.

 

Jag hade inga kroppsliga symptom eller spår av något på mig. Då kan man ju bara gilla läget och ge sig..?

 

Nej. Det kan man inte. För då återstår en grundlig utstudering av självaste sovplatsen. På med ficklampan för här skall det djupgrävas och luskammas. Lakan, madrasser, kuddar och täcken, sängstomme, golv, lister och tak.

 

Det fanns inga spår. Men jag ger mig icket! Aldrig. Om jag nu i framtiden skulle råka ut för en vildsint liten loppa kan det ju vara värt att känna till hur man går till väga om man ja, får tyfus av den. Och då tog jag reda på det och kände ett visst lugn.

Och sen kunde jag inse att klockan var fyra på morgonen och att eventuella löss är mitt minsta problem.

 

Verkligen. 

 

Och nu kanske ni undrar varför i hela fridens namn berättar hon det här?

Jo hörrni! Dels för att jag var uppe hela natten och har lite svårt att sova nu. Såklart. Och dels för att när jag återberättar sånna här "extrema trauman" så hör jag ju hur sjukt dryg jag är.

Och kanske, kanske, kanske jag har vett nog att ögna igenom det här innan jag bara ska snabbgoogla något onödigt nästa gång.

 

Kanske, kanske, kanske testar jag att smörja in ryggen först iallafall.

 

Hare!

Idag är jag ledig. Det är kallt ute och jag stannar inne med tofflorna på och äter ananas. Känner mig lite sliten av oklar anledning. Det var liksom ingen jobbig helg men det var tidiga mornar, sena kvällar och många kalas. Sliter på krafterna att äta kakor minsann! Och så är det ju rätt okej att vara ledig och bara göra noll vettiga saker ändå. Enligt mig iallafall. Borde i vanlig ordning göra mat. Ananas är fantastiskt men något aningens matigare vore trevligt ändå känner jag. 

 

Och här är då jag. Utan ögonbryn dagen till ära.

Ja.. Jag har även ritat lite fler djur i skjorta än jag normalt sätt gör i år.

Och ja, det var väll det!

 

Nu ligger jag i sängen och överväger att kliva upp som en normal människa gör en tisdag. Vaknade egentligen nio och tänkte gött, dags att kliva upp! Men nej. Vem försöker du lura? Viskade John Blund i örat på mig strax innan jag däckade tre timmar till. Jag kommer aldrig passa in i samhället...

I en perfekt värld borde den allmänna "starttiden" för allt vara 12.00. 

Inte 08.00. Står det en nolla före den aktuella tiden så är det natt. Det är bara så.

 

..är min mest använda fras för December månad skulle jag säga.

 

Nu är julen färdig för i år. Det var trevligt som vanligt! Och tackar Tomten med personal för alla finfina klappar! Och tackar mamma för maten! Köttbullarna i synnerhet. Älskart!

 

Jag tog död på julefriden redan i fredags när det var jobbardags igen. Och hela helgen. Idag var jag ledig och tänkte smyga mig ner på stan för att studera det där som kallas realisation. För att jag i mitt idiotiska sinne tänkte att "det är ändå måndag", och det borde vara lugnare idag. Det är nog den största tankemissen jag gjort i år får jag säga. Hur kan alla vara lediga? Och har dom för böverlen inte gjort bort all shopping i helgen? Jag har nämligen vittnesmål på att det var en hel del handel under den perioden. Himmel och pannkaka. Jag gick på HM och sen gav jag upp. Åkte till Maxi istället. Årets andra största tankemiss. 

Troligtvis är jag inte ensam om att bli extremt trött av att trängas. Men vi gör det ändå! Alla tillsammans eller inte alls!

Hejsan svejsan! Vad trevligt att vi har fått snö i vårat annars ganska så extremt mörka land så här års. Det gillar jag. Och just exakt den här mängden är helt lagom. Inte mer. För då försvinner den aldrig. Inte mindre för då är det inte ens värt liksom. Det är jobbigt att det är kallt men än så länge är jag positivt inställd till snön. Det blir ljusare. Det gillar jag.

 

Ett land som inte är så vansinnigt snöigt så här års är Afghanistan. Och kanske lite oväntad fakta om mig men jag är typ besatt av Afghanistan. Inte besatt på så vis att jag packar burkan vilken dag som helst och sticker dit, men djupt fascinerad. Jag har under de senaste fem åren säkerligen sett femhundra dokumentärer om just Afghanistan. Det är liksom konstant misär men ändå är många som medverkat i dokumentärerna typ ohälsosamt optimistiska. Speciellt i senaste, som jag såg i natt.

 

Jag vet inte vad det är. Jag tycker det är både sorgligt, obehagligt och helt upp å ner. Jag kanske är Rain Man eller något men jag måste uppdatera mig på den afghanska fronten lite titt som tätt. Men det kanske vänder snart. De kommande fem åren kanske jag byter spår och djupdyker lite i Senegal. Eller Finland för den delen.

 

Eller så skaffar jag ett liv.

Håller det lite öppet.

Buhu en sån magkatarr som landat i mitt system. Men jag är ju måttligt dum i huvudet så jag får nästan skylla mig själv att den förvärrats dagen till ära. Jag har bara, och då menar jag bara, ätit.. skit? Socker, fett och åter fett. Bra tänkt! Verkligen. Jag som typ har varit duktig så länge. Så börjar det onda smyga sig på. Och då går jag in i "ingenting spelar egentligen någon roll"-läge och fettar lös som om det inte fanns någon morgondag. Men snälla någon alltså. Det är så lätt att vara efterklok. Men man tycker ju att jag borde lärt mig av de femtioelva gångerna jag tidigare drabbats av efterklokhet. Icket!

 

Det blir en dag imorgon iallafall. Hoppas jag. Annars har jag tvättat håret i onödan. Hemska tanke.

Vilken sinnessjukt lång dag det har varit. Och då har den ändå inte varit särskilt lång. Jag gav upp hoppet om att kvickna till samtidigt som solen gav upp hoppet och drog sig tillbaka. Runt två med andra ord. Men så är det ju en del dagar. Tur det kommer nya! 

 

Imorgon blir en sjukt spännande dag. Jag ska kliva upp så tidigt att det är inte klokt hur tidigt det är. Jag har mina misstankar om att en viss trötthet kommer att infinna sig i mitt sinne även imorgon. Men vem vet, jag kanske överraskar! Ibland gör jag det. Man ska aldrig riktigt veta vars man har sig själv liksom.

 

Hare!

Nyval hör jag rykten om! Vad spännande. Det gör mig lite stressad. I senaste valet fick vi ju ändå se att 12,9% av de röstberättigade är.. idioter? Ja. Idioter är nog det snällaste ordet jag kan komma på för att beskriva den procentdelen av just idioter. Så jag inte går på för hårt och typ blir slagen med ett järnrör eller något. 

Och ja, jag tänker dra alla över samma kam. Varför inte, liksom.

Jag hoppas dock att 12 av dom 12,9 får något slags wake up call innan mars. Några rötägg får man ju räkna med liksom. Och man förlorar faktiskt ingenting (förutom hoppet) av att läsa lite längre än "stoppa invandringen".

 

Ja. Jösses. Det är ju fint att vi har demokrati. Och det är ju helt okej att lägga 12% någon annanstans om det blir läge att göra om och göra rätt. Vars spelar egentligen ingen roll. Men det är ju min åsikt det.

 

Hade!

Nu är det ju så att jag inte kan ryska och vet därför inte vad dom säger men, som jag uppfattar situationen verkar dom inte nämnvärt bekymrade, eller ens förvånade, över att dom har en björn på väg in genom fönstret.

Dom är lite mer som "Hej och välkommen, gillar du kakor?"

 

 

Jomensåatte. Klipp och bilder är det jag roar mig med om kvällarna, och dagarna verkar det som. Det är så roligt. Man förstår knappt själv hur kul det kan vara när man är lite trött. Ja. Lite så.

 

Annars är det jobb på schemat idag. Mycket trevligt. 

Nej men vilken trevlig vecka det har varit! Spännande på något vis. Näsblod, järnbrist, blodtrycksfall, hjärnskaning och sånt där som kryddar tillvaron en gnutta. Allt hände visserligen prick samtidigt och inte utspritt på sju dagar. Men det lever liksom kvar på något underligt vis. Jag mår fint iallafall om någon mot förmodan missat det. Ett stycke brinnande hårtork har jag även upplevt i veckan. Sjukt ospännande. Men håret fick jag ha kvar iallafall, alltid något! Det är minsann spännande nästan jämt! Jag har även lärt mig att man kan heta Iris även som man och att det finns väldigt många stört vänliga själar i min omgivning. Det visste jag ju redan men kan ändå vara värt att nämnas känner jag.

 

Och lägger man kyckling på upptining i kylen - i låt oss säga en vecka - så luktar det död överallt och förevigt. I mandlar finns det omega 6 och kan man egentligen äta för mycket kosttillskott? Det är frågan vi alla(antagande) ställer oss efter fredagens absolut tantigaste tant-träff. Någonsin. Det finns troligtvis spöken och jag tror inte på spåkort - men är öppen för motbevisning. Jag är inte klokare än så.

 

Det är veckans lärdom, konstateranden och spänningsmoment. I stora drag.

Imorgon börjar en ny vecka. Och snart är det jul. Herre jösses.

 

Peace out.

Idag var jag på Ö&B och checkade läget i deras nya lokaler. Finfint! Jag gillar Ö&B och alla andra plottriga affärer. Hur som haver fick jag syn på en fantastisk jättestor gås och tänkte att den skulle ju Woody gilla! Trodde det var en sån som pep så klämde på den men det lät bara som att den typ "andades ut" och tömdes på luft. Trisst tänkte jag, för ett frenetiskt pipande är ju helfestligt om man skulle frågat Woodan himself. La tillbaks den och då, i fågelns "inandning", började det ju låta. Högt. Inte ett pipljud utan ja, som en gås som ger ifrån sig ett nasalt och monotont "aaaa..", i typ tio sekunder. 

 

Går lite åt sidan för ja, orka stå där och stirra på en fågel av gummi som skriker. Då kommer det en gubbe som börjar stirra på mig och jag i min tur fnissar lite åt att gåsen fortfarande låter. Så säger han "Oj vad du kunde fisa!"

 

Haha alltså tur att det bara var han och jag inom hörhåll säger jag bara! Herre jösses jag vet inte ens på vilken pinsamhetsnivå det kunde landat på annars. Nu såg han ju inte gåsen men jag gillar att hans första tanke var att jag, med ett leende på läpparna, stod och tokfes för mig själv i typ 80 decibel mellan hyllorna i ett varuhus. Helt ogenerat.