Hyponeurokostiska diafragmakontravibrationer
Jag har hicka. Igen. Som vanligt. Som alltid. Det gör mig så irriterad så jag inte vet vars jag ska ta vägen. Det räcker med att jag dricker ett glas kallt vatten så är det igång. Eller typ råkar svälja lite tokigt. Eller ba blinka.
Överkänslig - svar ja.
Hur som haver så har sommaren kommit tillbaka till mitt rike igen. Ja, jag tjatar om väder och vind. Jag är ju svennebanan! Då får man.
Det var visst fint igår också, men det tog då inte jag del av if i say som så. Det var ju någon som var lite mör sedan lördagens personalfest. Så kan det gå! Men innan dess så var det kul minsann!
Jag är ingen utmärkt telefonfotograf. Och min telefon är ingen utmärkt sammarbetspartner. Men här har vi en bild. Som man kan säga är blurrad för de som eventuellt är internetskygga. Ostadig på handen och svåridentifierade människor.
Men man fattar ju grejen.
Munter stämning alltså.
Det är det som är grejen.
Herrå!
Vi har alla varit där
/stört kul.
Så, vars var vi? Midsommaren är firad. Och sen har jag jobbat. Punkt. Snart är det helg igen. Oop-oop! Idag kom solen och värmen tillbaka till min del av världen. Myspys. Hoppas den håller i sig till en dag då jag faktiskt kan uppskatta den på riktigt. En ledig dag, alltså. Vore inte dumt! Jag gillar ju solen! Men det vet vi ju redan.
Herrå!
Dela en coke med mig
Godkväll världen. It's me again. Idag är det dan' före dan' före dansa-runt-stången-dan'. Om jag räknar rätt. Midsommarafton alltså, för er som är lite bakom flötet.
Jag och unga fröken Ljung har krigat om färskpotatis och allt sånt där som hör till på Maxi. Good times. På väg hem från jobbet tidigare idag tycktes mina ögon skåda att 16 liter Coca-cola kunde införskaffas för en hunka utanför Coop. Vilket kap tänkte jag. Råkade skvallra om vad jag bevittnat när vi var på väg hem från färskpotatisens slagfält och vips så stog vi där. Utanför Coop. Jamen hur gick det till? Jag är ju en sån där som faktiskt nästan aldrig köper läsk. Nu har jag 16 liter fördelat på Coca-cola, Coca-cola light och Fanta.
Fanta-astiskt, kan man säga.
Fredagsmyset är säkrat sommaren ut kan man också säga.
Man kan säga himla mycket saker men det här var allt jag hade för idag.
Tack.
Plötsligt händer det!
Om ni bara visste hur jag spejat mig genom dryckeskylarna den senaste tiden. Och så plötsligt så bara uppenbarar den sig!
/Hur nöjd som helst.
En liten nattmacka på det då.
Jag tänkte som så att jag går ut med soporna. Och så gick inte dörren till soprummet att öppna. Sen gick den inte att stänga hur jag än bar mig åt. Förbannad på all världens jävulskap begav jag mig ut på en sväng in the midnightsun för att lugna nerverna en aning. Helt plötsligt var jag inne på Subway. Jamen hur gick det till? Jag hade ju inte ätit sen lunch och kände att nu när jag lix är här så kanske man borde ta tillfället i akt och dra hem en stadig italienare.
En italienare i världens bästa format dessutom. Pepperonikorv, salami och skinka. Man tror ju man drömmer.
Jag förstår på riktigt inte varför jag inte äter Italian BMT dagligen. Dygnet runt. Eller varför jag inte är oftare på Subway. Stört gött ju.
Svar ja, det var bara det jag ville ha sagt.
Herrå!
Lördag hela veckan, veckan.
Igår grillades det hos fröken Forsberg! Alla tiders. Jessica tog med sig en melon. Maten var god. Melonen med.
Inte en helt tokig fredagkväll inte! Tant som man är så kastade jag in handduken före klockan elva och herre jösses, jag har nog aldrig sovit så bra som jag gjorde inatt! Jag antar att lite klämdagar och en klunk melon eller två gör susen. Vinnande koncept helt enkelt.
Idag är det lördag, igen. Jag ligger i framstupa sidoläge i soffan och ser på vänner. Inte helt dumt. Kunde absolut varit värre iallafall. Imorgon tar helgen slut på riktigt. På måndag återgår alla till sina vanliga liv igen. Tack gode gud för det.
Hare!
Du gamla, du fria.
Jag hissar svenska flaggan i mitt huvud idag. Grattis Sverige! Eller vad man ska säga. Nationaldagen är ju bra för alla som drabbas av det här som kallas röda dagar. Klämdagar. Och allt sånt. Jag missunnar ingen lite ledighet! Skänk en tanke till alla sånna som mig ba! Som är lite mindre drabbade av sånt där trams, så att säga!
Ja herre min get. Om man skulle ta tag i nationalfirandet på riktigt nu då. Havregrynsgröt med världens äckligaste fiberrika havregryn toppat med lågkalori-varianten av äppelmos. Jag måste börja läsa på förpackningarna innan jag lägger ner dom i korgen tror jag. Äppelmoset kan jag leva med. Dom fiberrika havregrynen kan däremot vara det snuskigaste jag varit med om i mitt liv. Det smakar ju som bark. Smaskens!
Jaja. Jag köpte ju bara ett kilo..
Så det är väll bara att plocka fram bävern i mig och börja tugga!
Så det är väll bara att plocka fram bävern i mig och börja tugga!
Hare!
Tisdag hela dagen
Efter nätta tolv timmar på jobbet var jag ganska taggad på att få rulla hem. Jag han cykla 50 meter innan en sjukligt stor massa människor uppenbarade sig på min kära cykelbana. Blodomloppet, tydligen. Dom gick liksom inte att ta sig förbi på något sätt så det var ju bara att haka på i paraden helt enkelt. En miljard hurtbullar och ett vrak släpandes på en cykel. Tänk er scenen ur Lejonkungen när alla gnuer bara väller fram. Jag kände mig lite som Simba. En trött Simba.
Som "tur" var så skulle ju hela horden åt mitt håll. Praktiskt. Ska absolut bocka av att jag gått blodomloppet på min to-do lista. Ett "to-do" som jag inte ens visste att jag hade. En rätt effektiv dag med andra ord. Men nuså kära vänner, nu är jag trött. Hjärnan är frikopplad i vanlig ordning. Gött. La dolce vita.
Hejdå
Lilltå
Let's talk about hair
Idag har mitt döda hår fått nytt liv hos Henke som öppnat eget. Vuxenpoäng. Han hushåller numera up2 gallerian och är himla duktig. Dagens tips!
Dagens offer:
Dagens offer:
Dagens jag:
Ja okej. Det såg inte ut på detta viset tio minuter efter klipperiet. Men så här ser jag ut nio timmar efter klipperiet. Jag har en förmåga att alltid trassla till håret. Vet inte hur det går till men jag antar att jag är en naturbegåvning.
Alla är bra på något, som man brukar säga.
Dagens påstående-förtydligande:
Jag äger faktiskt en hårborste. Även om man ofta kan tro annat.
Hare!
Fredag.
Det är en hund som befinner sig någonstans i mitt hus som har skällt och ylat oavbrutet från nio imorse. Först tyckte jag synd om den, nu håller jag på att bli halvknäpp. Det brukar skällas lite titt som tätt i denna trappuppgång men det brukar vara snabbt övergående till tystnad.
Men inte idag. Den vaknade nog på fel sida. Precis som ungen som skrek på dagiset tvärs över gatan i seriöst en timme imorse. Jag blir som irri när det är stora barn som skriker så länge. Get over it liksom.
Anywaaay. Idag är det fredag och jag kommer spendera aftonen, samt resten av helgen, på mitt jobb. Någon slags sommar har nått Umeå och det är löning. Jag räknar alltså med att bli svettig. Javisst, javisst. Jag tränar gratis på arbetstid kan man säga! Är det inte fantastiskt så säg.
Nåväl. Nu ska jag ut och lägga mig i brassen en stund och bättra på min ojämna bränna. Jag steker bara framsidan av kroppen nämligen. Med lite tur kommer jag se ut som Ross i Vänner innan säsongen är över!
Later!
Maj maj måne
Jag är ju som jag hoppas att ni förstår inte längre dödssjuk. Jag blev vanligt sjuk efter hjärnblödnings-google-diagnosen. Nu är jag bara sådär störigt hostig. Om ni vill får ni föra in det i era journaler.
I helgen har det varit kalasväder får jag säga. Typ sommar. På riktigt. Folk har gått runt halvnakna på min gata i stan. Själv har jag inte varit fullt så optimistiskt men mina sommarbyxor har åkt på iallafall. Gröna chinos för den som undrar (även den informationen går bra att föra in i journalerna).
Jag gillar när det är varmt och soligt. Det gör inga underverk för mitt skinn men allt annat i mig påverkas då positivt! Det är bra.
Och så har jag varit i Holmsundet i helgen. Hostat, ätit, tittat på eurovision, ätit, studerat en sjösättning och ätit. Eurovision var ju ingen höjdare för la Suede men vad skall man göra.
Jag tycker Robin var duktig ändå!
Faktiskt.
Och Danmark var ju bra. Fast jag hejade på Norge. Eller egentligen Azerbaijan(?). Först och främst hejade jag ju dock på Sverige. Såklart.
Herrå!
En liten stroke på det kanske!
Jag har ju givetvis blivit sjuk. Så pass att jag inatt faktiskt trodde jag skulle dö. Jag kom över det dock och har överlevt ännu en dag med vad jag väljer att kalla för "turkiska sjukan". Troligtvis är det dock så pass simpelt som att jag smittats på flyget hem, sådär internationellt. Känslig av klimatomställningen, sömnbrist och att andas samma luft som tusen barnfamiljer. Och ja, jag lever i tron om att barn är det smittsammaste vi har på vår jord. Kort därefter kommer jag.
Jag får ju inte googla sjukdomar, men imorse var jag desperat. "Huvudet-exploderar-när-jag-rör-mig-?-!"
Hjärnblödning stod som svar. Jag inser dock nu att sådant inte är fallet. Känns skönt på något vis.
Hjärnblödning stod som svar. Jag inser dock nu att sådant inte är fallet. Känns skönt på något vis.
Imorgon hade jag nämligen tänkt bli frisk igen så jag kan återgå till ett normalt liv på fredag. Min ekonomi täcker inte riktigt en veckas semester plus fem sjukdagar i samma månad. Så enkelt var det med den saken. Frustrerande är det. Att vara sjuk alltså.
Men vad ska man göra.
Men vad ska man göra.
Nattinatti
/vraket
/vraket
Charterturisten är hemma igen.
Jomen nog lever jag alltid. Jag är återigen på hemmaplan efter en utrikesvisit till turkiet. Att man skulle vara pigg efter en veckas semester känns som en vanlig missuppfattning. Men..! Jag har haft himla kul. Och varmt och skönt. Jag älskar värmen. Och solen. Även om det var kräkvarmt även denna gången så kan man ju inte direkt klaga. Speciellt inte när man tittar ut genom fönstret här. Deppigt. Jag ställer mig återigen frågan; varför bor folk, inklusive jag, här uppe frivilligt? Ingen som vet.
Nåväl. På bilden ovan är vi i full färd med att konvertera. Nästan. Vi var på mosketur iallafall. Därav påpälsningen. Och så har vi åkt en jäkla massa båt. Svettats som tokar. Turistat i flock, såklart. Ätit förbaskat stora portioner mat och tagit happy-hour konceptet på största allvar. Nästan åtminstonne. Himla bra vare då iallafall!
En deciliter juice i timmen
Första maj vare här! Är tankspridd och lite smygstressad. Jag tror att jag har packat klart. Det känns som så just nu men den känslan är ganska flyktig. Kan man säga. Jag är dålig på att packa. Om jag förslagsvis ska på partaj så velar jag i garderoben i ungefär sju år innan jag känner mig redo att möta världen. Nu håller jag alltså på med velandet, fast för en vecka istället för en kväll. Bevare min själ. Det går bra nu.
Vojne vojne. Jag tror som sagt att jag börjar bli klar iallafall. Eller så är jag det. Ingen som riktigt vet.
Och jag har 0% mat i min kyl. Inga konstigheter med det men av alla saker man kan placera i ett tomt kylskåp så köpte jag juice på vägen hem idag. Ursäkta Elin men hur tänkte du där? Jag har nu dryga 20 timmar på mig att hinka två liter apelsinjuice. Hårt liv.
Jag tror min hjärna behöver semester om något.
Så, to sum up; Det blir bra det här!
Herrå!
Bonusbild! Räkan herself och Evve i ett apvarmt törkey 2011.
In i minsta detalj.
Eftersom jag inte har koll på någonting nu för tiden kändes det som en bra idé att skriva en packlista inför min stundande trip till de varmare breddgraderna. Den listan tycks aldrig vilja ta slut. Pass och en miljon grejer till. Solskyddsfaktor 50 i vanlig ordning. Tröjor. Shorts. Mobilladdare. Mig själv. Allt. Det kommer gå bra det här!
För första gången i mitt liv har jag iallafall lite framförhållning när det gäller sånt här. Jag brukar annars spontanpacka samma dag som jag ska någonstans.
Lite mindre framförhållning gällande andra saker. Jag beställde utrikisk valuta idag som kommer till Umeå samma dag som jag far. Men det går ju bra det med! Man får ju inte spåra ut med den där framförhållningen känner jag.
Imorgon är det amatörafton, även känt som valborg, och det kommer firas med tanterna. Givetvis. Vi är ju inga amatörer längre så det blir att fira med korvgrillning på elitnivå! Rackarns lungt och lagom känner jag!
Då vet vi det.
Herrå!
En liten Woody Allen.
Han var ju så himla söt när han var en pyttevovve! Nu med faktiskt.
Världens snällaste Woody.
Äntligen söndagkväll
Som jag har längtat. Tid för reflektion efter den slitigaste helgen på länge! Det känns som jag gymmat halva dagen idag. Och att jag sprang ett marathon igår. Lite trött och lite mör. Jättetrött faktiskt. Men det går till sig så småning om. Jag har gjort chokladbollsdeg kvällen till ära. Som jag äter så som den är. Typ balsam för själen. Faktiskt. Igårkväll åt jag en jäkla massa godis hos Jessica. Ordning och reda var det här! Men det är ju faktiskt helg och då får man frossa. Intalar jag mig iallafall.
Helgens konstigaste: Någon eller något har lagt en kabel i min trappuppgång. Ikväll var det visserligen bara en fjärdedel kvar av den. Men faktum kvarstår - det är bajs i mitt trapphus. Hur himla konstigt är inte det?
Nåväl. Nu ska jag deklarera. Dricka te. Slutligen även däcka med huvudet före i chokladsmeten.
Gött.
Onsdag var det idag dårå.
Den här veckan går ju inte superfort känner jag. Jag har haft torsdag i huvudet idag. Sällan något positivt när det bara är onsdag! Men lite framåt går det ju, för nu har jag bara fem pass kvar att jobba innan jag ska åka flygplan.
Fina grejer!
Och cykeln har jag äntligen lämnat in för operation. Den kommer hållas som gisslan ett tag trodde cykelsnubben. Gör lix ingenting, det var ju ändå bara tusen saker som behövde lagas på den. Han sa att den kommer bli frisk igen iallafall. Det är huvudsaken. Min stackars gnisslande cykel.
Titta rakt fram inte runt om
Jag har hunnit med lite av varje sen sist kan jag känna! Jobbat bland annat, såklart. Och varit på en 40års fest (sedär!). Och på en frysrensningsmiddag. Och sovit. Många timmar. Idag är det måndag och storm och jag har jobbat kvällen lång. Inte mycket att säga om'et! Och nu har jag prick sex stycken jobbpass kvar innan jag flyr landet.
Så. Galet. Skönt.
Min hud är typ nästan genomskinlig för närvarande. Så blek är jag. Så jag antar att jag kommer bli röd som en kräfta redan på flyget. Ska bli gött det! Jag älskar solen men solen älskar inte mig. Så enkelt är det. Men alla kan inte gilla alla har jag ju fått höra. Så det är okej. Ja ä int bitter. Jag kan leva med att gå runt som ett levande stoppljus ett tag. Så länge jag får se solen.
Nepp! Nu ska jag ta en titt i kylskåpet och återgå till mitt seriemarathon tills John Blund hittar mig.
Herrå!
Flower Power
Jag har tapetserat. Min tevebänk. Jag vet inte om jag är klar eller om jag ska tapetsera dom vita luckorna också. Eller hela skiten för den delen. Det kan ju sluta hur som helst känner jag. Spännande! Jag är klar för ett tag iallafall, för det var då det bökigaste jag gjort på länge! Men jag tyckte det blev fint, så det var värt det.
Idag är det måndag och skitväder. Det regnar och blåser och är askallt. Min enda plan för dagen var att lämna in min hoj hos cykeldoktorn. Den behöver genomgå en växeloperation, en kedjetransplantation och någon slags hälsokontroll. Så står det att "måndag den 15:de är det stängt" på dörren. Vilken osis. Jag får ge cykeln en Ipren och positiv energi tills vidare helt enkelt.
Herrå!
